Valpbilder vecka 1

Var hemma hos Maria och kikade på valpar, hälsade på hennes två trevliga hundar Yoyo och Vera och pussades lite med mamma Ylle. Blev väldigt kär i henne kan jag meddela, tycker att hon är en fantastisk hund.

Stort tack till Maria också för gott fika och en jättetrevlig och informativ pratstund.

De små valparna låg så klart och sov och mamma Ylle var jätteduktig och tog hand om dom och höll rent i valplådan. Hon blev lite orolig först när jag kom även om hon kom och hälsade och var glad, men hon lugnade ner sig ganska snabbt och satte sig i mitt knä med alla sina mjölkstinna tuttar för att gosa.

Här är några valpbilder på de små liven, inte ens en vecka gamla.

PS. Kan tillägga för alla som nu blir förskräckta att jag inte fick lov att röra dom utan var bara där för att titta på dom.

De två brindle-valparna är hanar och den röda är en av tikarna.

Den här killen som har minst vita tecken är också han som är lite mindre av dom båda. Har lite mindre huvud än så länge.
Sover med syrran.

Den större hanen med vit krage.

Båda pojkarna

Produktiv dag

Efter att ha gått i ide under några dagar då jag inte gjorde annat än att gå ut med Sonia, träna Sonia, följa uppdateringar om min valp och titta på första, andra och tredje sesongen av Grey´s anatomy, så har jag äntligen tagit mej samman.
I dag har jag städat, tvättat, varit på biblioteket, pluggat, läst Kerstin Malms "Hunden, människan, relationen", skrivit en reccension på den och kört lite uppletande med Sonia. Jag har också gjort ett hembesök ang. en HuH hund som heter Lola och svarat på en massa intresseanmälningar och ringt, samt svarat på miljoner samtal.
Tycker att jag har varit riktigt duktig och produktiv.
Imorgon ska jag belöna mig själv med en riktigt lång och härlig promenad med Grisen och sen ska jag åka till min uppfödare för att kika på valparna. Kameran ska självklart med så imorgon blir det bildbombning av valpbilder.
Om jag inte är för kär och förvirrad av de små gosevalparna så ska jag också försöka hinna plugga lite rättskunskap när jag kommer hem. Onsdag ska enbart ägnas åt att gosa med Sonia och gå härliga promenader och träna lite roliga tricks. Sonia opereras på torsdag och löjlig som jag är så är jag fortfarande orolig och tycker att det känns läskigt. Så vi ska ha en riktig Sonia-och-hennes-matte-dag och ägna oss åt det väsentliga i livet. Att äta gott, att leka och att älska varandra.

Underverk

Klockan 20.10 och 22.00 föddes de sista valparna i Garpenborgs C-kull. Två brindle hanar med vita tecken. En av dessa små-pluttar är min valp, min nya ögonsten, Sonias nya lillebror, lekkompis och plågoris. Ett litet underverk.

MIN VALP ÄR FÖDD

Ikväll föddes min valp!!!!
Duktiga Ylle har nu blivit mamma till två tikar och två hanar. Känner mej jätteglad, nervös och lite lätt panikslagen.
Nu är han verkligen här min lilla valp som jag har väntat på så länge. Dags att börja förbereda för hans hemkomst även om det är 2 månader kvar ännu.

Vårvinter?

Är det detta som kallas för vårvinter kanske? Ena dagen är det härligt vårvarmt och nästa dag så snöar det....
Sonia tog sin sista cartrophen-spruta förra måndagen och då undersökte vi också en liten knöl som jag upptäckte i hennes juver. Så istället för att nu ta en paus från att springa till vetten så ska vi inte och operera bort knölen i början av april. Jag känner mej lite less just nu eftersom jag hade önskat att allt skulle fungera bra med den lilla damen för en gångs skull. Sen är jag ju så oerhört löjlig när det gäller Sonia så lite jobbigt tycker jag det är att hon ska sövas också. Men som sagt så kommer det säkert att gå hur smidigt som helst.

Min träningslust har inte mattats av ännu så vi jobbar varje dag. Antingen blir det tricks som shejpas in eller lite uppletande. Tycker att hon går bättre på skicken för varje gång.
Efter att faktiskt ha fått upp Sonia ordentligt på Pigge så kör vi en del balans/kroppskontroll övningar också. Hon är fortfarande inte super på det utan ligger gärna och krälar på mage på Pigge ett bra tag innan hon slutligen bestämmer sig för att hoppa upp.

På söndag har det gått 63 dagar sen Ylle parades och jag väntar nu med spänning på vad det är som kommer ut. Även om jag har planerat det här länge och varit med ända sen innan parningen så är det först nu som det börjar kännas verkligt.

Dräktiga Ylle

Nu är det bekräftat av Maria att Ylle faktiskt är dräktig och hon verkar må fint även om hon har börjat med en del divafasoner. Men hon har ju hela tunga magen att släpa runt på så det är klart att man behöver lite extra omsorger då.

Hon hänger glatt med på långpromenader fortfarande och verkar vara pigg och glad.

Maria mailade bilder på henne och magen.

Fick också kort på Ylles son Östen som är ungefär ett år nu, och om jag får en liten kille som ser ut som honom så kommer jag att bli hur nöjd som helst.

Han är en riktig snygging tycker jag.

Sonia mår bra. Jag har varit lite lat på sista tiden och inte kännt någon inspiration till att träna. Det har väl bara blivit lite kroppskontroll och signalkontroll på lite grejer några dagar i veckan. Har faktiskt haft lite dåligt samvete för att det har blivit så lite träning så de senaste dagarna har vi tränat på att få en snabb rektion på "stanna" med hjälp av lek utomhus och även fri-shejpat in "vinka". Nu håller vi på att lägga signal på det och Sonia är nöjd och glad över att matte har tagit sej i kragen igen. Tror att jag har underskattat henne lite när det gäller fri-shejping för hon är väldigt duktig egentligen. Min lilla gris börjar bli ganska klicker-klok!

Bimbo-Sonia...

...som hon numera kallas mår super! Jag var lite nervös för att Cartophen-behandlingen inte skulle funka eller att det skulle ta lång tid för den smärtstillande effekten att kicka in men tydligen inte på Grisen.
Blodprovet såg bra ut och hon har än så länge inga problem med varken njurar eller lever för värdena är ok. Vi passade på att tömma hennes analsäckar också och om det är nått som fröken inte gillar så är det att bli petad i rumpan. Förstår henne till fullo.
De senaste dagarna har hon varit superlycklig och fånig, därav namnet Bimbo. Hon verkar har glömt vardagslydnaden och hur man går fint i koppel. Hon skuttar, hoppar och flänger som en tok. Plöjer genom snön och morrar av lycka.
Känns så härligt att se hur bra hon verkar må.