Valpbilder vecka 5

Nu är de små redan 5 veckor gamla. Jag var hos Maria idag och snuttade lite med dom och som att inte det var tillräckligt så blev jag också bjuden på nygjort äppelpaj och glass. Hur härligt som helst. Om hon fortsätter med så här god fika hela tiden så kanske jag försöker åka dit flera gånger i veckan i fortsättningen.
Valparna tultade inte runt längre utan hade en hisklig fart när de spurtade runt i rummet. Den röda tiken var trött och ville inte vara med, med de andra rusade omkring och bet mej i byxorna och fingrarna.

Det lutar redan mot en av killarna och jag har lovat att bestämma mej nästa gång jag kommer dit. Jag är nästan helt säker på att det blir den här lilla killen som får följa med hem och det har lutat åt honom ända från början. Kan ni gissa vem av dom.....????

Här kommer lite kort på dom små liven.

Nästa vecka ska jag till bromma zoomarknad för att byta buren till en större. Det blir nog till att köpa en ny tv och dvd också lite oplanerat. Jag satt och tittade på en film för ett tag sedan när det sa: POPP och sprakade till högljutt i min tv-apparat och sen släcktes den och dvd:n slutade fungera. Jag vet inte vad det var, för det var inte en säkring som gick. I alla fall så visar tv:n ingen bild nu och dvd:n kan man inte ens sätta på. Mycket underligt...och oerhört störande!!!!!

Kurshelg

Igår, idag och imorgon har jag utbildning på HundensHus. Denna gång har vi rashelg vilket alltså innebär lite mer kunskap om de olika raserna efter indelning i olika grupper så som tex. vallhundar, jakthundar, vinthundar osv.
Det var inte bara vår vanliga grupp som var med den här gången utan även andra blivande instruktörer. Glatt överaskad hittade jag Hanna ibland deltagarna. Hanna är med i den klickertränar-grupp som jag ibland deltar i. Hon har en malle med världens största öron som heter Ernie. Hade tänkt vara med och träna lite mer regelbundet i klicker-gruppen när jag har fått hem Mr Valp. Ska bli intressant att se vad han kommer att tycka om Ernie.
När Sonia träffade honom tyckte hon att han var ganska underlig och äcklig....men ändå stor och manlig och spännande. Hon hade mycket svårt att bestämma sej för om hon ville flirta med honom eller bita honom hårt. Dom fick aldrig hälsa på varandra och det var nog tur. När Sonias schizofrena tendenser dyker upp är hon inte ett dugg trevlig utan bara dum och tröttsam.
Imorgon efter utbildningen ska jag hämta hem Sonia. På tisdag blir det första tillfället då jag ska assistera Irene Westerholm och på torsdag är det dags igen att hälsa på Mr Valp. Dom små liven fyller då 5 veckor.

Fikaträning och valpar

Jag kommit på att jag har varit lat när det gäller de utflykter jag och Sonia tar oss för. Jag brukar åka ut i skogen med henne i alla fall en gång i veckan men annars håller vi oss mest på hemmaplan och promenerar och tränar.

Nu ska det bli ändring bestämde jag, så igår drog jag med henne in till Fridhemsplan och hade fikaträning. Fikaträning är något som min lärare Cilla på hundenshus förespråkar mycket ivrigt och går ut på att man tar med sig hunden någonstans och så sitter man tillsammans och tar det lugnt samtidigt som man knaprar på något litet gott.

Sonia tyckte att den här träningen var förträfflig och satt snällt vid min sida i solen och blev matad med torrfoder och korv. Det kom fram en lite svart hund som oartigt stack upp sin nos i Sonias rumpa, men Grisen tyckte att korven var viktigare så hon låtsades inte om att han fanns. Duktigt av min lilla surkärring va?!!!

Sedan gick vi hemåt genom rålambshovsparken och Sonia var glad och fjantig hela vägen hem så jag misstänker att hon var nöjd med dagen.

Idag var jag och snosade på valparna igen. Full fart i valplådan och gott fika som vanligt. Börjar snart bli dags att välja vilken av pojkarna som är min lilla marodör....

Innan jag åkte iväg bestämde sig Sonia för att det var dax för årets första dopp och gjorde en tjurrusning ner i vattnet. Galna hund! Det är ju fortfarande svinkallt. Vi fick leka och springa hela vägen hem så att hon inte skulle frysa ihjäl.

Här kommer dagens valpbilder och en sista bild på en blöt och nöjd Sonia.

Hane 1 Hane 2
Blöt Gris

Valpbilder vecka 3

I söndags åkte jag och Johanna för att kika på valparna. Skillnaden från förra gången var enorm. Nu rumlade dom omkring, viftade på sina svansar och lekte med varandra. Vi satt och njöt av att se hur syskonen bet varandra och gjorde försök att springa på varandra. Lusten att ta upp de små för att gosa lite med dom var oemoståndlig så ibland var vi bara tvungna. Mamma Ylle var inte ett dugg intresserad av vad vi hade för oss i valplådan eftersom hon var strängt sysselsatt med ett STORT märgben.
Här kommer bilderna.

Tre bilder på Hane 1

Tre bilder på Hane 2

De båda tikarna.

Här har alla somnat tillsammans efter lekstunden. Lill-tiken hamnade underst.....

...men hon verkade inte bry sej om det utan sov vidare.

Dålig dag

Det kommer ibland enormt dåliga dagar när allt är mörkt och tungt, och idag har varit en riktig jobbig dag. När jag satt vid datorn och försökte fokusera kom en uttråkad Sonia och bad om att få träna lite....och plötsligt kändes allt mycket bättre. Tack Sonia! Du är det finaste som finns.

Vår

Tog med mej grisen, en filt, böcker och lite annat pyssel ut idag och solade på ängen samt lekte och tränade med Sonia.

Vi tränade apportering (fast med leksak istället för apportbock), loss och backa. Allt gick suveränt och vi lekt ordentligt som jackpot belöning. Sonia är så himla rolig för när vi har kampat lite om leksaken och jag har låtit henne vinna den, så kommer hon tillbaka till mej och trycker upp leksaken i ansiktet på mej med ett förtjust morrande. Det är kul att se att min träning att samarbeta och leka tillsammans har lönat sej.

Hon har blivit hemskt tanig nu när vi har tagit det så lugnt. Otroligt att hon förlorar i muskelmassa så pass snabbt. Får boka in några pass i poolen snart så att hon är i fin form till terrorist-valpen kommer hem. Vi tar nog en till cartrophen-spruta också innan det är dags att hämta lillebror bara för att vara riktigt garderade.

Jag och pojkarna

Inte undra på att det är svårt att välja mellan grabbarna.

Killen med vitt på huvudet kröp ihop och la sej till rätta i min hand, medan han med svart huvud vred sej som en ål. Det var också han som väldigt lägligt råkade bajsa i min hand en stund senare. :)

Valpbilder vecka 2

Idag var jag hos Maria igen och hälsade på valparna. Dom hade blivit stora och mulliga, speciellt den röda tiken och hanen med vit krage. Inte för att dom andra var långt efter i storlek heller...

Fortfarande har jag ingen aning om vilken av pojkarna det blir men tror att han kommer att heta Conrad.

Detta är på grund av att Johanna har är en mycket manipulerande vän som varje gång vi pratar tjatar sej blå om just Conrad. Jag har börjat gå på det nu och har kommit på mig själv med att tänka på min lilla valp som Conrad. Antar att jag får ge upp och erkänna att Johanna avgick med segern den här gången. Det är ju ett gulligt namn som passar en busig och energisk liten kille.

Det är viktigt med sömn när man är liten.

Här är pojkarna och jag fick nästan till ett perfekt kort till mamma Ylle knuffade undan mej när hon bestämde sej för att ena pojken behövde kissa.
Och här är den underbara mamman. Fisig, mjölkfylld och helt underbart charmig.

Jag vet inte om det syns så bra här men alla valparna har nu öppnat sina ögon och min kan blicka in i deras små blå. Maria tog kort med sin proffs-kamera på mej och de båda pojkarna så när hon har skickat dom till mej kommer dom upp här.

Älskade Sonia-grisen mår mycket bättre. Såret har nästan läkt igen helt och hon är bra i magen igen. Vi har varit ute mycket i det härliga vädret och tränat för livet. Sonia var nästan manisk när hon fattade att hon fick TRÄNA igen efter den lååååånga och olidliga pausen.

Vi körde fotposition och pysslade lite med framförmappen samt försökte shejpa kroppskontroll. Resultatet ska bli att hon lyfter ett av bakbenen så högt hon kan. Ungefär som en kissande hanhund. När vi lyckas så lägger jag upp en film här.

Stackars Sonia

Som om inte operationen var nog så började hon i går natt spy och få sprut-diarré. Det avtog inte utan hon var tvungen att gå ut varannan timme. Till slut var det inte ens diarré längre utan bara vatten som var färgat mörk-orange eller rött av blod.
Så vi åkte in till akuten och fick medicin för att få hejd på det så att tarmen skulle få vila. Hon är pigg och livlig så vi åkte hem och väntade på att det skulle bli bättre. Det har hjälpt och hon ligger nu i soffan och sover, helt utmattad och antagligen lättad över att det inte skjuter vätska ut ur hennes lilla rumpa längre.
Själv är jag helt slut av sömnbrist och oro. Först fick jag ingen sömn de två nätterna efter Sonias operation eftersom hon ville ligga på min axel och sova och gnälla, gnissla och pipa mej i örat. Varje gång jag försökte placera henne lite längre ner så kravlade hon sej tillbaka. Säga vad man vill om min hund men hon är envis som satan och vet vad hon vill. Och ännu viktigare så vet hon minsann vad hon INTE vill också.
Igår natt var vi ju ute varannan timme för att uppsöka lämplig toalett till Sonia så det blev mycket sporadisk sömn då också. Inatt hoppas jag att vi båda för sova ordentligt.

My dog hates me

Operationen gick bra igår även om jag inte kunde hämta Sonia när det var sagt för att såret ville inte sluta blöda. Jag fick vänta med att ta hem henne till åtta på kvällen. Då var hon groggy, trött och hungrig...men väldigt glad över att jag kom och tog med henne hem.

Vetten hade gett henne en spruta smärtstillande innan hon åkte hem men när det började avta så fick hon väldigt ont och låg hela natten och gnällde, pep och grät rakt i mitt öra. Tror att jag sov en timme sammanlag.

Idag är det bättre men förödmjukelsen har inga gränser tycker Sonia eftersom hon är tvungen att ha på sej en blå uppblåsbar krage inomhus (som jag fick låna av Johannas snälla mamma) och när hon ska gå ut klämmer matte på henne en blå t-shirt.

Slutsatsen är att det är MYCKET SYND om stackars Sonia vilket demonstreras med all önskvärd tydlighet genom att konstant låta som en mycket högljudd pipleksak.

Jag undrar om det är jag eller Sonia som kommer att känna sig mest lättad när det här är över och livet kan gå tillbaka till det normala.

Dagen innan operationen....

....så har vi gjort härliga saker hela dagen och bara njutit av det fina vädret. Vi gick en jättelång promenad i solen och jag tog med leksaker och godis så tränade vi lite stadga på sitt och ligg. Så lekte vi en massa också och enligt Sonia så finns det inget roligare än när vi leker ihop.

När vi kom in hånglade vi lite i soffan och vilade oss och sedan tränade vi lite till. Tränade lite signalkontroll på "vinka" som faktiskt funkade bra. Sedan vi shejpade in detta moment har det blivit väldigt populärt hos Grisen som viftar och står i varje chans hon får. Men nu verkar hon ha fattat poängen.

Just nu ligger hon i soffan och är sur för att hon har föstått att det inte kommer någon middag ikväll. Den lilla kråkan ligger hårt hopkurad i soffhörnet och blänger ibland hungrigt och anklagande på mej. Hoppas nu att allt kommer gå bra imorgon och att hon kommer att läka fint och snabbt.