Tillbaka i stan igen

Nu är man tillbaka i stan igen efter semestern på landet. Tog med mej voffsen och drog ut på föräldrarnas landställe ute på Djurö där dom har hus med strandtomt.
Sonia låg hela tiden nere vid stranden och vägrade masa sej upp till huset. Hennes största glädje var när någon orkade kasta en pinne till henne som hon hämtade in till stranden igen och mördade med stor glädje, eller när någon badade. Då simmade hon genast ut efter personen och "räddade" honom eller henne med resultatet att den stackarn nästan drunknade.
Billy vägrade fortfarande att bada fastän den lilla pälsbollen skulle ha mått bra av det. Han stog mest och slickade försiktigt på sjögräset vid strandkanten. Han är så snäll och försynt den pojken.

Annars hände inte så himla mycket. Jo skithundarna rök ihop en dag när jag hade åkt in till stan för att betala räkningar. Dom stog tydligen bara och stirrade på varandra och sen var dom igång. Pappa försökte sära på dom men dom flög bara på varandra igen. Min mammas assistent hjälpte till på sitt sätt och vattnade hundrna med vattenkannan eftersom jag hade sagt åt dom att kasta en hink vatten på dom om dom skulle bråka.
Jäkla bajshundar!!!!
Dom bråkade en gång innan vi åkte ut till landet också. Fattar inte vad som har flugit i dom små ärthjärnorna.

Jag latade mej i alla fall riktigt ordentligt och Billy ser lite småmullig ut nu så jag tänkte hårdträna med honom lite grann så att han blir smal och vacker igen. Sonia simmade ju så himla mycket så hon har bara gått upp i muskelmassa, mest på låren och rumpan men även lite på ryggen. Blev så glad över det eftersom det är just det jag har eftersträvat. Nu ska vi fortsätta hennes simmning i bassäng så får hon nog lika stora muskler på låren som en fotbollsspelare.

Har börjat placera staffar för Hundar utan Hem också och det går bra. Just nu har jag tre stycken som söker hem. Helt underbara små bullar är dom så hör av er till mej om ni funderar på en liten staff-bulle.....ja eller om ni skulle vara intresserade av Billy så klart. Det känns lite trist att han har varit hos mej i snart ett halvår nu. Det blir så mycket svårare för honom att flytta vidare sen. För att inte tala om hur överjävligt det kommer att bli för mej. Jag har funderat tusen gånger på att behålla honom men det verkar inte gå ihop riktigt med det praktiska. Han kan ju vara lite knepig ibland och man måste kunna ta honom på rätt sätt. Men vilken jävla ångest jag kommer att ha när han ska flytta iväg!!!!!!!