Bandit är inte det minsta koppeltränad så han far hit och dit som en liten rabiat vante i kopplet och tittar klagande på mej när det tar emot i andra änden. Han ser mej uppenbarligen som ett jobbigt ankare i andra änden av snöret.
Han har i alla fall redan fäst sej vid Sonia (som inte kunde bry sej mindre om honom) och kissar där hon kissar för att visa att han minsann är tillsammans med den här bönan. För henne är han luft. En obetydlig varelse som matte har släpat hem. Hon går rakt över honom och knuffar undan honom om han står ivägen som om han inte alls fanns där. Han svarar med oerhörd beundrar för hennes oartigheter.


Idag flyttar han i alla fall vidare till en ny jourfamilj. Han kan inte vara ensam ännu så det är ett himla meck för mej i och med att jag är ensam. Gå och handla är omöjligt och att gå iväg på möten är det samma. Gräver i skåpen och frysen för att hitta gamla grejer som jag kan äta. Som tur är har jag i alla fall hundmat och medicin till Sonia som räcker.Känns trist att han flyttar men skönt på samma gång. Är inte van vid att vara så begänsad så att jag inte kan gå ut i 10 minuter.
Hoppas nu att allt går bra. Har märkt att han är lite blyg och reserverad för nya människor så jag hoppas att det nya jourhemmet förstår det och lämnar honom lite i fred till en början.
På plus-sidan så kommer Grisen ännu en gång att bli överlycklig när hon märker att hon är ensam igen. Nästa hund jag tar hem får faktiskt vara en större lite macho hane så att hon blir nöjd och glad. ;)

2 kommentarer:
Vad synd att han måste byta jourhem, inte lätt för en så liten krabat att behöva flytta runt heller så jag hoppas att han får bo kvar i sin nya jourfamilj. Förhoppningsvis adopterar dom honom tom.
Söt som socker är han! :)
Ja, man kan inte låta jobbighets-känslorna få grepp i en när man är jourhem. Jag har själv haft en drös hundar hemma samtidigt när jourhem sagt upp sitt ansvar och plötsligt sitter jag med tre-fyra jourhundar som jag skall försöka matcha ihop och få i rätt grupp och fungera som flock. Det är jobbigt, men jag tror aldrig att jag ens funderat på om jag gör det rätta eller ej, för intresset för dem och kärleken till dem är större än det arbete och jobb som blir. Men så är jag ju något av en extrem djurvän, ibland säkert föööör blödig! ;-)
LYCKA TILL BANDIT!!!
Det är lite pusslande och extra koll som gäller i början när en jouris kommer men det löser sej ju med tiden. Jag känner som du Rebekah att intresset för hundarnas bästa och kärleken till dom övervinner problemen. Men visst går det lättare om hunden/hundarna man redan har går bra hop med den nya. Med Bandit var det mest att han inte kunde vara ensam som var problemet. Han ville inte ens vara i ett annat rum utan skrek och grät. Dagarna när han var här så snabb-duschade jag bara och tvättade inte håret alls....äckligt nog. Han satt bara och tjöt så jag hade inte hjärta att lämna honom längre än nödvändigt.
Det kanske fattas en MAN i min flock som kan hjälpa till när en jouris inte kan vara ensam.... ;)
Skicka en kommentar