Besök hos Billy

Idag bar det av till Saltsjö-Boo för att hälsa på gamla jourisen Billy. Han blev överlycklig när han vi sågs vid busshållplatsen och lika glad blev jag. Conrad delade inte glädjen utan spottade och fräste åt stackars Billy. Tydligen är det nått med den lilla plutten som lockar fram de värsta dragen i båda mina dumma hundar.

När vi kom hem till Billys matte Gunnel tyckte Conrad helt plötsligt att allt var ok och bjöd upp Billy till lek och snäll som han är så ställde Billy upp på att vara lekfarbror. Något han ångrade bittert efter ett tag då Conrad-Terrorist visade på det mest tydliga sätt han kunde komma på att han minsann var en staffe. Bett som en kobra och envishet som en grävling.

Billy flyr i skräck upp i mattes knä

Underbara Billy
Conrad försöker i alla fall vara artig och använda sig av lugnande signaler, så han backar in i Billys ansikte. Lek

Conrad var helt slut efter dagens strapatser så jag lämnade honom sovandes hemma och tog med mej Sonia ut på roligheter för att kompensera henne de timmar hon var ensam.

Hon badade en sväng först och sen åkte vi in till stan och sen promenderade vi till Rålambshovsparken och badade lite till samt flirtade med några killar som hade parkerat sej på gräset. (Sonia skötte flirtandet, inte jag) och sen gick vi hem.

Nu är både hundar och jag helt slut. De ligger och sover medan jag ska försöka skriva ett arbete om paradigm och Poppers falsifieringsteori. *SUCK*

Imorgon kommer det en sammanfattning om Conrads utveckling nu när han är hela 4 månader gammal!