23 januari 2010

Nära, nära med massa kroppskontakt...

...är vad Conrad helst vill vara. Så också med Sonia som är mycket ovillig och kan till och med bli ganska arg och sur när han kommer och vill gosa. Han kan inte hjälpa att han är irriterande, det är bara så han är av naturen. Helst skulle han vilja ligga på Sonia med hans huvud vilande som en svart pälsig mössa ovanpå hennes.
Eftersom Sonia är så ovillig så har den lilla svarta utvecklat olika tekniker för att uppnå sitt mål.
  1. Han hoppar upp i andra delen av soffan och smyger sig försiktigt över mot Sonias håll. Sedan lägger han sig ner och fortsätter avancera mot henne tass förr tass, krypandes mot den tjuriga tanten.

  2. Han hoppar upp i mitt knä (när jag sitter i soffan bredvid Sonia) och lägger sig till rätta där. Sedan hasar han försiktigt ner från mitt knä i riktning mot Sonia.

  3. Han hoppar upp snabbt som satan alldeles bredvid henne och slänger sig ner i liggande position. Antagligen hoppas han att hon inte ska ha uppfattat hans blixtsnabba "moves" och därmed inte ska vara riktigt medveten om att han är där.

Kan tillägga att Sonia oftast ligger kvar i ca 30 sekunder. Hon suckar och blänger på honom för att han ska förstå vinken. Det gör han aldrig. Sedan flyttar hon sig en bit bort i soffan om det finns plats för det, annars hoppar hon surt ner och lägger sig nån annan stans.

Idag har jag och den lilla svarta varit ute och tränat. Det blev stadga i sitt vilket var väldigt svårt utomhus. Det som har var så duktig på tidigare. Fritt följ gick helt ok och han har en super attityd men är lite långt fram för att jag ska vara nöjd. Jag vet inte om jag borde träna positionen separat eller om man faktiskt kan ha som kriterie att det både ska vara perfekt position och en fin attityd??? Han är väldigt "showig" när han går och jag ser att han kommer tycka att det är roligt att visa upp sig på planen. Det är något mina båda hundar har gemensamt. Deras dröm är att så många människor som möjligt ska stå omkring dem, titta på dem, beundra dem och ge dem uppmärksamhet. Vi avslutade med lite ingångar med det blev pannkaka av det. Han gjorde ingången men ville sedan inte sätta sig i utgångsposition. Han stod istället bredvid mig och pep lite samtidigt som han svängde med bakdelen från sida till sida. Verkar som att vi får överträna ingångarna inomhus lite mer innan det funkar lika bra utomhus.

1 kommentar:

Unknown sa...

Han är så jäkla gullig den där lille galningen!