Nu får man ta och rycka upp sej

Ja man kan ju inte gå omkring och ta ut saker i förskott så jag bestämde mej för att packa ryggsäcken, ta med vovvarna och vandra ut i sommarstockholm med lite picknick.

Skönt sommarväder och så kanske man kunde få lite solbränna på sin mjölkvita kropp tänkte jag. Sagt och gjort så packade jag iordning vatten till hundarna, var sitt ben samt mackor och saft till mej själv och en rolig bok. Drog med mej en sån där lättsam och rolig bok som man absolut inte skulle kunna vara ledsen när man läste.

Vi vandrade iväg och det första som händer är att Billy slänger sej ut i kopplet när han ser en annan hund och morrar vildsint. Han som nu för tiden kan gå hundmöten jättenära utan att reagera speciellt. Halade in honom varpå han började klättra på mej och flåsa nervöst medan han nafsade efter mina händer.

Äsch tänkte jag, det är sånt man får ta. Det kommer ju alltid bakslag.

Vi gick alltså vidare och lunkade på en stund när jag såg en ledig gräsmatta. Perfekt! Sol och så skuggan av ett träd bredvid där hundarna kunde ligga utan att få värmeslag.

Så vi parkerade där och Sonia la sej med ett stön i solgasset medan hon flämtade i värmen. Makade lite på henne till skuggan men hon kravlade tillbaka till solen som en envis grävling. Billy bara fjantade omkring och sprätte men jag tänkte att han kommer väl att lugna ner sej om ett tag och tog fram boken.

Dukade fram vatten till vovvarna och gav dom benen. Billy tittade oförstående på sitt och tuggade i sej en maskros istället. Sonia samlade ihop båda benen och lade sej på dom med en snorkande ljud...i solen igen.

Billy betade gräs som en besatt och spydde sedan läskigt nära min skor varefter han ställde sej framför mej och kliade sej så att jag fick en snöstorm av Billy-hår i munnen. Borstade av honom och tag åter fram boken.

Läste i den i ca 3 minuter innan Sonia glatt svansande la sej över den i mitt knä. Vi satt så och gosade lite medan Billy stillsamt och försynt tuggade i sej flera maskrosor. Han tuggade på dom och sen spottade han ut små gula slemklumpar lite här och där. Han är rolig ibland.

Insåg att det inte skulle bli någon läsning eller nån solbränna för mej eftersom dom båda övergick till att gruffa om benen igen. Eller rättare sagt så försökte Billy åter ta sitt men efter en morrning från Sonia så höll han sej slokande på avstånd medan hon satt på benen som en hövding. Varje gång Billy tittade åt hennes håll drog hon upp överläppen så att det såg ut som att hon hånlog åt honom.

Tyckte lite synd om honom som utsattes för Sonias hybris och översitteri så jag packade ihop och gick hemåt.

Nu ligger dom tillsammans i soffan som oskyldiga lamm helt ofrörstående över min bitterhet eftersom dom har varit så otacksamma när jag ansträngde mej och så totalt osamarbetsvilliga.

Ska ta och äta mina mackor nu som jag inte hann göra ute i gröngräset.

Bara skit och bedrövelse

Efter besöket hos vetten så fick jag inte mycket hopp kan jag ju säga. Sonias spondylos är inte längre aktivt men hennes höfter är mycket sämre.
När jag åkte hem från veterinären så kände jag mej omväxlande för att gråta och skrika som en toka, lägga mej ner över tunnebanespåret och bara dö eller gråtandes hulka ihop under täcket i min säng och tycka jävligt synd om min gris och mej själv.
Gjorde dock inget av det där utan gick ut med Billy på en promenad istället. Och det blev en promenad som hette duga kan jag ju tillägga eftersom jag marcherade på som en arg älg och blängde på lyckliga människor till höger och vänster.
Kände mej barnsigt obstinat och bitter som en gammal kärring. Om min bebis inte får vara lycklig så va fan ska andra få vara det för????!!!!

Har i alla fall bokat tid hos en ortoped på Strömsholm på tisdag då dom ska kolla om Sonia kan vara en kandidat för höftoperation.
Jag pendlar just nu mellan att köpslå med gud (som jag egentligen inte tror på, så varför skulle han hjälpa mej), hoppas intensivt och nästan kissa på mej av rädsla för att dom ska säga nej.
Om det blir en operation så måste Billy flytta till ett nytt jourhem eftersom det blir för jobbigt för både mej, Sonia och honom att han ska bo kvar när Sonia ska gå igenom rehabilitering.
Känner mej skittaskig och inte alls som den djurvän och hundälskare som jag utger mej för att vara. Gillar inte alls tanken på att han ska behöva flytta runt, men jag måste prioritera min älskade Sonia och om möjligt ge henne en chans att få lite längre tid här på jorden.

Även om jag känner mej helt förkrossad och har gråtit så ögonen har svullnat igen så vet jag att jag kommer att utsätta mej för det här igen...och igen. Helt frivilligt också. Det kommer att slita mitt hjärta itu den dag Sonia får somna in, men jag vet ändå att jag kommer att ha flera hundar. Det är värt smärtan när man mister dom för hur skulle ett liv utan hund vara?
Ingen som försöker flirta in sej hos en bara för att få smaka en gammal brödkant, ingen som står och ser sur ut när man vill avsluta promenaden och gå in igen. Ingen blöt nos som kommer smygande upp från täcket för att pussas lite och säga förlåt för att hon vet att hon ska ligga OVANPÅ täcket och inte UNDER.
Nä ett sånt liv vore inte värt att levas så jag kommer alltid att ha hund.

Fick i alla fall en toppen idé idag när vi hade möte hemma hos mej. Vi skulle planera hundjälpens stora Stockholmsträff som går av stapeln den 18 maj.
Johanna som bor på söder med sin hund Daphne var en av dom som kom.
-Åh va söt han är, utbrast hon när Billy utan skam satte sej i hennes knä för en hångelstund.
-Och gud va fint han går i koppel, utan att dra eller nått, fortsatte hon sedan.
Det tändes ju en liten beräknande glimt i mina ögon och jag uppmuntrade skamlöst Billy i sina flirtiga försök att ragga upp henne.
Saken är ju den att jag vet att hon har funderat på att skaffa en till hund. Det slutade med att hon sa att jag kunde väl ringa henne om jag ville att Billy och Daphne skulle träffas. Kan ju säga att jag ska ringa henne redan imorgon.

Så nu får man bara sitta och hålla tummar och tår för att Sonia får sina nya höfter och att Billy kanske inte alls behöver flytta till ett nytt jourhem utan kan komma direkt till sitt nya hem...(hos Johanna)

Världens sämsta bloggare

Jaha, jag kan ju konstatera att jag inte är någon optimal bloggare. Skäms lite grann faktist. Men om man får skylla ifrån sej lite så har det faktiskt varit ganska mycket sista tiden.

Har fått hem en jourhund som heter Billy från Hundhjälpen.

Har fått jobba en hel del med honom men det går framåt. Tycker att han är riktigt duktig nu för tiden och redo att flytta till sin nya familj. Men det är ingen som har lämnat in intresseanmälan på honom.

Lägger in några foton så kanske någon här blir frestad.

Hur kan man inte bli det? Han är ju hur jäkla söt som helst. Om någon har blivit lite småkär så gå in på http://www.hundhjalpen.se/ och kolla under jourhundar.

Sonia ska iväg till vetten imorgon. Har fått reda på att hon har artros, höftledsdysplasi samt spondyos i ryggen. Metacam som hon har fått har funkat jättebra men nu har hon börjat få ont och det rejält. Känns förjävligt och jag är så nervös att alla mina naglar som jag så omsorgsfullt har försökt odla ut är borta. Den stora skräcken är ju om hon har fått spondylos på nått nytt ställe eller om artrosen i höfterna har blivit värre. Alla som känner mej det minsta lilla vet ju hur fjantig jag är med henne. Hon är mitt livs stora kärlek och jag älskar henne högt och rent. Vet inte hur jag ska fixa det om det blir dåliga nyheter imorgon. Men det är ju imorgon och till dess så är förnekandet min allra bästa vän. Brukar ju funka när det gäller andra saker som jag inte vill höra så det borde ju gå att applicera på den här situationen också.

Med skolan går det trögt men ganska bra. Håller just nu på med Samhälle B och Projektarbete. Samhälle är fruktansvärt trist, och tänk att jag tog den kursen bara för att jag trodde den skulle vara rolig. Där blev jag ju blåst. Däremot så är den andra kursen riktigt kul och intressant. Har valt jourisen Billy som projekt och det är otroligt hur mycket nya grejer jag kommer på som jag kan göra med vovvarna. Känner mej duktig.

Provade att lägga spår till Billy utan godis i det men han verkade inte riktigt fatta det. Han körde duktigt ner nosen i marken när jag sa sök och drog glatt iväg till närmaste högen med hundbajs som han hittade. Sen skuttade han vidare och drack en liten slurk ur bäcken bredvid. Ja, ja. Jag får väl fortsätta med godisspår ett tag till så får vi se om han fattar till slut.

Sonia som är känd för att kunna tjura ihjäl en sten har varit på sämre humör än vanligt på grund av de korta och tråkiga promenaderna hon får ta. Huvudet hänger och svansen lika så. Och när hon kommer in så är det full attack på Billy som gäller. Här ska det busas för att kompensera mattes trista promenader. Jäkla hund som inte fattar sitt eget bästa.

Har hunnit med en tripp till Rumänien för hundhjälpens räkning också. Åkte både till hägnet i Cernavoda och Medgidia där Sonia kommer ifrån. Dom visade mej stället där dom plockade upp min älskade hund. Kändes overkligt.

Här hittades hon när hon letade efter mat. Lilla stumpan...

Resan var intressant men väldigt jobbig och deprimerande också. Situationen för hundarna och för de andra djuren är inte rolig där. Såg bland annat ett föl som hade blivit slagen av sin ägare och blivit lämnad för att dö. Hungriga gatuhundar kom då och började äta på det levande lilla fölet och hann ta sej ett par tuggor innan personalen från hägnet kom och räddade honom.

Kände att jag var tvungen att döva mitt dåliga blogger-samvete lite och skriva av mej oron inför imorgon. Nu kallar kudden på mej så det är dax att krypa ner.

Höststockholm

Ja nu är hösten här....igen. Det känns som det var igår som vårens första dagar förgyllde stockholm.


Jag har alltid hatat hösten och vintern men det här året är det annorlunda. Det är tack vara min lilla gris Sonia. Istället för att sitta inne och förbanna mörkret och regnet så är jag nu ute och går härliga höstpromenader och tränar med hunden. Har upptäckt att höststockholm är otroligt vackert....i alla fall när det inte regnar.

Idag har vi varit ute i skogen på en riktig låååång promenad. Jätte härligt väder, solsken och frisk härlig luft. Sonia njöt i fulla drag av att få nosa omkring i skogen i långlina och jag fick lite dåligt samvete eftersom det inte har blivit så många såna promenader på sista tiden.

Det har mest blivit prommisar på en timme och sen hem och plugga framför datorn igen. Sonia har protesterat mot detta genom att bete sej som en riktig skitgris.

Hon drar i kopplet och kan morra mot hundar vi möter och hon är totalt stendöv när hon märker att vi ska gå hem. Då kan jag stå och ropa och gapa mej hes utan att hon bryr sej det minsta.




Här är ett strålande exempel på hur en sur Sonia kan se ut. Hela hennes uppsyn bara skriker : Nu är du så JÄKLA DUM!!!!!!! Prata inte med mej och ta inte kort på mej. Jag vill inte befatta mej med dej när du e så dum.

Annars har det väl inte hänt så himla mycket. Plugget lunkar på och jag har börjat nya kurser. Historia och Natur. Vi får se hur det kommer att gå.....

Tycker att jag borde vara klar med komvux snart. Längtar efter att få börja plugga på en högre nivå. Fick i alla fall MVG i Samhälle så det är jag jättenöjd med. Firade genom att köpa chokladkakor på coop, chips och en stor coca-cola. Jag tillåter inte mej själv att dricka coca-cola i vanliga fall eftersom jag drack ungefär en liter om dagen förrut. Sen slutade jag eftersom jag trodde att mina tänder skulle ruttna bort en dag och ligga på min kudde eller så skulle jag få diabetes.

I alla fall så var det en riktigt härlig dag. Sonia fick grisöra och ett tuggben så hon var lite nöjd hon också.....nja...hon ville nog egentligen hellre ha mitt godis men hon nöjde sej snällt med sitt eget.

Avslutar med två bilder till på mitt livs stora kärlek.

Den allra vackraste grisen i världen.....

Sonia ligger helt utslagen i soffan efter vårt äventyr i skogen.

The mass-killing of straydogs in Romania

The officials in Calarasi, Romania has detected a fox wich they claim has rabies. How ever, when this fox was sent to an independent lab the test showed that it did NOT suffer from the virus.
The mayor of Calarasi has taken this as a exuse to start a mass-killing of all the straydogs in Calarasi. At first they also wanted to kill the pets of private persons but Save the Dogs stoped that from happening.

The straydogs are captured with steel-snares that cause alot of damage on the dogs necks. They are then put in cages to await their own death.

The animals are put to sleep with cruel and painful methods. They are beaten to death or suffocated. Sometimes the even spray a poison into their lungs to cause a long and painful death by suffocation.

My respons to this is horror and anger towards the people that are capable of this behaior agains animals. We must speak up and give these dogs a voice.
As new members of the EU, Romania should be more concerned with their immage and should also realise that we DO NOT treat animals in this way in the EU.

Save the dogs have a very sucsessful project in wich they catch dogs, neuter and spay them, treat them and vaccinate them, and them set them free again.
This will in the long run be a better way to make sure that the straydogs does not increae in numbers.

I beg all of you who read this to log on to this page and sign the protestlist where we object to the creuelty to the straydogs.
Please do this now and help us to put an end to the abuse and torture of these innocente animals.
http://www.thepetitionsite.com/petition/905382328

Semester

På torsdag åker jag och Linda till Holland i 5 dagar. Vi var där förra året också och det var underbart. Så vänliga människor och underbara våfflor...goda ostbröd också ;)
Den här gången blir ungefär som den förra. Långa promenader, sitta på cafe, äta våfflor och goda grejer och gå på Sensation Black!!!!
Det enda molnet på min semesterhimmel är att jag måste lämna Sonia.
Jag har sån ångest över det så att jag nästan inte vill åka. Jag vet ju att hon får det bra hos mina föräldrar men i alla fall....

En sak jag är stolt över är att jag tror mig har ordnat ett bra hem till Baileys nu. En kontakt från Hundhjälpen är intresserad av honom och det känns så tryggt om han skulle hamna där.
Han är ju inte min hund men är så gullig, mjuk och underbar att han förtjänar det bästa. Och det kommer han få där. Jag hoppas verkligen att dom tycker lika mycket om honom som jag gör när dom får träffa honom.

Jag vill verkligen ha en till hund förr eller senare men just nu är det nog bra om det bara är jag och Sonia. Jag har ju haft Baileys här lite då och då men hur mycket Sonia än älskar honom utomhus så tycker hon enbart att han är jobbig inomhus.
Hon tycker illa om att jag klappar honom och ger honom uppmärksamhet, hon vill inte att han ligger bredvid mej i soffan och vill helst att han bara ska försvinna. Den lilla bitchen morrar åt honom och jagar ner honom från soffan. Det stör bara henne att han smörar och slickar henne i mungiporna.
Hon ska nog vara ensamhund ett tag till och sen får vi se om det kanske blir en till... Fast om jag hade flyttat till min nya 2:a redan nu skulle jag nog haft svårt att säga nej till att ta över Baileys.
Jag gillar tanken på att ha en riktig flock. Det känns inte som en på samma sätt när det bara är hon och jag.
Men vi har ju tid på oss och det kommer ju tyvärr alltid finnas hundar som behöver hem så när vi är redo så väntar den rätta vovven på oss nånstans där ute.

Imorgon ska jag ta med Sonia ut till mina föräldrars landställe så sover vi över där och dagen därpå åker jag hem själv. Då ska det tvättas och packas. Och även gråtas lite över att jag måste lämna Sonia. Jag är ju så pinsamt löjlig när det gäller den där hunden så jag nästan skäms. Men bara nästan....
Kan erkänna att det ska bli skönt att kunna äta choklad utan att ha en hund som drägglar bredvid och tittar på en som om jag är den elakaste matten i hela världen.

En ganska bra dag...

Jag trodde att det skulle regna idag så jag tog fram pluggböcker och satte mej vid datorn...men sen tittade solen fram i alla fall.
Jag tittade ner på min lill-gris som låg och sov fridfullt i soffan och tänkte: Gud va hon ser rastlös ut, det är nog bäst att vi tar en låååång promenad. Så det gjorde vi och träffade en massa människor i vitabergsparken som jag inte har sett på länge. Det var riktigt roligt och jag fick en inbjudan om att följa med till hundön vid drottningholms slott i helgen. Jag har aldrig varit där men har hört mycket om det. Ska bli roligt att få komma dit.
Sen ringde en bekant som är husse till Sonias bästis och frågade om jag kunde vara hundvakt från idag till imorgon. Jag sa ju ja och hämtade upp honom. Han var grymt rastlös och hade energi så att det hade kunnat räcka till 5 hundar.
Så han drog som satan och det kändes som att ha en elefant i andra ändan av kopplet. Svårt att slappna av hemma hos oss också och han gör Sonia galen med sitt pipande och vankande fram och tillbaka.

Han ställde sej också och kissade mot väggen här hemma. Tittade mej i ögonen samtidigt och lyfte benet. JÄKLA SKITHUND!!!!!!
Men det är bara att bita ihop och göra det bästa av det tills imorgon. Vi tog en lång prommis som sista kiss promenad och jag släppte dom i hundgården. Herre gud va dom lekte. Skuttade fram som två kaniner.
Nu ska jag släcka och lägga mej så hoppas jag att han fattar vinken och lägger sej och sover han med.