14 okokta potatisar

Igår kväll kände jag mej energisk nog att för att ställa mej och koka min berömda grönsakssoppa. Sagt och gjort knatade jag iväg till affären och inhandlade ingredienserna förrutom potatisarna vilket jag redan hade hemma. Dom låg och väntade på att bli skalade i en påse på diskbänken. Jag uträttade mina inköp på en kvart och klev in genom dörren och överöste jourisen Billy med beröm för att han inte hade förstört någon i min lägenhet. Han fick till och med pussa mej på munnen med sin äckliga stinkande andedräkt.
Tog av mej strumporna i vanlig ordning (jag måste vara barfota hemma) och klev i något blött. Tittade lite noggrannare och upptäckte att det var en liten våt plastslamsa som låg där. Var fan kom den ifrån tänkte jag och förstod sedan med fasa att det var Billy som hade ätit upp alla potatisar i påsen. Dom var ungefär 14 stycken stora jäklar som jag hade tänkt mätta magen med till middag.
Jag var helt säker på att Sonia inte hade deltagit i potatis-orgien eftersom hon är kräsen som få. Om man vill vara snäll och bjuda henne på en delikat morrot eller en bit äpple ser hon bara förnämad ut och knatar surt där i från.
Var lite orolig över vilken effekt dessa potäter skulle ge Billy och hans mage så jag ringde till Bagarmossens djursjukhus för att fråga.
-Oj, 14 råa potatisar!!! utbrast sköterskan som svarade. Det vet jag inte alls hur dom brukar reagera av. Det kan bli spännande att se. Kom in om han inte verkar må bra, sa hon och la på.
Jaha, tyckte jag som inte ansåg att det hela var riktigt så spännande som sköterskan tydligen gjorde. Ringde för säkerhets skull upp Uppsalas djursjukhus för att dubbelkolla.
Där blev dom helt förskräckta och utbrast att jag genast skulle åka in med honom så att han skulle få kräkas.
-Potatisar kan man ju dö av, ropade hon till mej i luren. JÄVLAR!!!!!!!! tänkte jag men sansade mej och ringde till Albano i förhoppningen om att dom skulle säga nått bättre där. Det gjorde dom minsann så jag sket i att åka in och sa en liten bön om att det inte skulle finnas spyor och diarre' blandat med osmälta potatisbitar över hela huset när jag vaknade nästa dag.

Summan av hela äventyret är att Billy satte sej idag på morgonen och krystade som fan....och visst så ploppade det ut en hel del potatis. Han spydde även en gång lite senare men det kom ingen potatis den vägen. Han verkar ha lite ont i magen ibland men är ganska glad och larvig som han brukar vara mesta delen av tiden.
Är dock ganska skeptisk mot alla dessa åsikter som djursjukhusen som jag ringde hade om Billys tilltag. Om dom säger så totalt olika saker så undrar man ju om någon av dom vet vad som säger, och i så fall VILKET sjukhus är det som säger rätt???????

Jag har i alla fall inhandlat nya potatisar och tänkte göra ett nytt försök att få lite hemlagad soppa i magen. Vi får se om jag lyckas.