"Tack, jag sitter bra här!!!"

De senaste dagarna har jag slitit med att försöka få fram ett bra ställande i framförmappen. Sonia har jättefin fokus och är verkligen motiverad men det har varit svårt att få till det. Hon vill så gärna sätta sej på rumpan och när hon har satt sej ner så händer inget alls utan det blir bara den här jäkla stirr-tävlingen mellan oss.
Jag vet ju att jag måste få henne att stå stadigt innan jag kan lära henne att backa och nu får jag verkligen sota för att jag har låtit henne sitta ner i alla situationer. Innan hon ska komma in genom dörren, innan vi tar på halsbandet och ska gå ut, när det kommer en annan hund ska hon sätta sej bakom mej, när jag står och pratar med nån som vi möter ute.......osv osv. Inte så konstigt att hon gärna tar till den positionen jämt. Nu blir det inga fler belöningar när hon sätter sej ner.

Ikväll kommer en lite vovve hit som jag ska åka ner till Göteborg med imorgon. Hon ska till Sonias gamla jourhem så det ska bli jättkul att få träffa dom igen. Familjen har kanske Sveriges charmigaste staff-hane så det ska bli ett stort pusskalas när jag kommer ner dit.
Så hela dagen i morgon ska jag tillbringa på ett tåg. Ska ta med mej pluggböcker och hundböcker och så får jag tid till att planera hur jag ska lägga upp Sonias träning på bästa sätt.

Jag har tänkt att Sonia ska få köra lite uppletande så det håller vi på och lägger grunden till nu. Inte för att tävla eftersom hon inte får komma upp i dom hastigheterna men bara för att det är kul...och nyttigt. Nu håller vi på med att jobba upp samarbetet mellan mej och Sonia när det gäller leksaker. Hon vill gärna springa och hämta dom och sen sätter hon full fart in till mej. Men alldeles innan hon kommer in med leksaken så bytar hon håll och kutar förbi mej med triumferande min, typ "Titta vad jag har som inte du har!!!!".
Fick ett tips av en bekant som tyckte att jag skulle ha två leksaker med mej ut. Slänga iväg den ena och om Sonia inte kommer tillbaka med den så skulle jag hiva upp den andra och ha JÄTTEKUL med den själv. Om hon då kommer in med den andra och lämnar den så slänger jag iväg den andra leksaken som jag höll på med och fortsätta så.
Vi gjorde det idag med resultatet att Sonia kom in och lämnade över leksaken till mej varje gång i sin förväntan att få leka med den andra saken som jag höll i.

Hoppas att det kommer att gå bra på tåget imorgon. Att åka med en helt främmande hund kan ju bli ett äventyr men jag hoppas att hon är ganska cool och inte river tågkupén.