30 oktober 2009

Sammanfattning Conrad 7 månader

Den lilla svarta har susat in i slyngelåldern/tonåren/trotsålder. Det innebär i praktiken att hans lilla hjärna verkar ha fallit ur någonstans på vägen. Jag hoppas att vi hittar den igen snart....Det är inte lika viktigt att komma på en gång på inkallning, koppelgåendet går vissa dagar inte alls och all passivitet som vi har tränat på är som bortblåst. Han anstränger sig för att lyfta tufft på benet när han kissar men har inte lärt sig att sikta helt rätt än så ibland blir det fel.

Vi har fått gå tillbaka i vår träning jättemycket och göra det lättare för den lilla korven, speciellt då vi tränar utomhus. Det är ju så mycket annat som lockar och han har just kommit på att allt luktar helt fantastiskt spännande. Och vissa gångar så kliar det så mycket i benen att han bara måste springa som en tok fram och tillbaka i ett par minuter.

Hans osäkerhet när det gäller andra hundar är fortfarande kvar men vi jobbar hårt på det varje dag. Hans kompis Millie (staffe) är en perfekt lekkompis som förstår när han tycker det blir läskigt och som då ger honom utrymme och visar att hon inte vill nått illa. När han leker med Sonia tycker han inte att det är läskigt alls. Snarare kan han istället bli ganska pestig och jobbig istället.

Han är fortfarande väldigt valpig i kroppen och är inte inne i någon "snygg-period" just för tillfället. Hans ben är långa och lite vingliga, huvudet litet som en ärta och nosen är lååååång. Han har en massa päls och ibland tycker jag att den känns mer som pälsen på en labbe än på en staffe ;)
Det ska bli väldigt spännande att se hur han kommer att utveckla sig när han väl börjar bredda sig lite och växa upp.

Det vi jobbar mest på just nu är
  • Ingångar till fotposition. Det går bra men han är lite dålig på frivilliga ingångar. Det står inte så högt upp på hans prioriteringslista så den positionen ska jag bygga mer värde i.
  • Gripa leksaker ENBART på kommandot "Ta den!" Det funkar hur fint som helst hemma men så fort jag har med mej en leksak och vi åker ner i hissen kastar han sej efter den med huggande käftar. Lite mer träning behövs med andra ord.
  • Förståelse för fotpositionen. Jag vill att han ska börja få en förståelse för i exakt vilken position som är rätt när det gäller det fria följet. Han går gärna lite för långt fram och baken svänger hit och dit som en salsadansares.
  • Komma in med leksaker och lämna dom i handen. Påbörjade den träningen idag och det gav redan resultat så det är bara att fortsätta på samma spår. Jag kastar iväg en leksak och när han springer iväg efter den tar jag fram en annan leksak och börjar ha väldigt roligt med den. När han kommer tillbaka med leksaken för att se vad jag gör kastar jag iväg min leksak. Vi har kommit så långt att han springer fram med sin leksak i munnen och droppar den framför mina fötter. Än så länge vill han inte lämna den i handen.

Jag tycker att han är jättejobbig bitvis men det tillhör ju tonåren. Men han är fortfarande oerhört kelig och snäll. Han är fortfarande en glad lite skit som tycker att det mesta är jättekul. Han har fortfarande en massa arbetslust och en massa energi och han gillar att träna tillsammans med mej. Och han är fortfarande världens finaste kille även om jag vissa dagar skulle vilja sälja honom för en billig penning på Blocket. =)

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jaha du Sofia: du har det du gör med Conrad, läser jag !

Men jagtycker ni är kanonduktiga båda två- nä tre: sonia som oxå håller lite pli på grabben !:=)

Vet inte riktigt vilken "ålder" herrns 7 mån motsvarar...men vår Jeppe var def. i " moppeåldern när han var drygt 2 år... ( han blir 3 i mars) men nu har han lugnat sig MKT o är rent gudomlig att jobba o vara med ......
KUL att läsa om dina filuer... är rent sanslöst såld på din Sonia...
B gjorde en bra "första grund" på tanten o du har verkligen fått henne att bli en underbar hund!
/Madde

Sofia sa...

Tack Madde! Va go du e.
Just nu är det definitivt lite att göra med Conrad men det är värt det. Han är en så fin hund och kommer att bli helt fantastisk när hormonerna inte längre dansar samba i hans kropp.
När det gäller Sonia kan jag inte ta åt mej någon ära. Hon var precis så underbar som hon är nu när hon kom till mej. =)

Anonym sa...

Kotte är en riktig Staffe hör jag med en hel del egen vilja och energi. Ibland superdjävlig men för det mesta sååååjäkla ljuvlig.

Birgitta.Venus hälsar till gamla kompistanten Sonia.