Klickerträning

Inser verkligen fördelen med att klickerträna sin hund från början och inte ha en cross-over hund. Sonia och jag har verkligen kämpat med att få henne att inte bara sitta och stirra på mej. När det gäller target så är hon väldigt duktig men att få henne att bjuda på spontana beteenden är seeeeegt.

Nu har jag tänkt att vi ska börja med att bara belöna "sitt" när jag ger kommando. Sedan så får vi utveckla det med att hon ska stå och vänta längre och längre på att jag ska säga sitt.

Vi började idag och det känns inte riktigt som att poletten har trillat ner än, men det kommer väl.

Idag är det klickerträning med gruppen och jag har lovat att träna lilla Viggo åt Johanna som har honom i jour.

Eller som hon kallar honom "min pocket size pitbull". Hade annars tänkt dra med mej grannens härliga rottistik på dessa träningar. Om någon undrar om jag skäms över att träna min egen cross-over Gris så är det inte fallet ;) Gruppen håller till i ett garage (för att det är under tak och upplyst) och det är svinkallt där. Sonia skulle frysa ihjäl på 5 minuter. Hon får följa med när det blir varmare istället.

Johanna ringde igår och berättade att en uppfödare skulle komma min sin dräktiga tik för att visa mej. Va??????? tyckte jag. Jag har ju redan bestämt mej för en kull. Men det här var tydligen en riktigt bra parning med arbetsvilliga hundar så jag tar mej väl en titt. Det vore ju dumt att inte göra det, plus att man säger ju aldrig nej till att få pussas lite med en staffe.

Jobbigt....

...tycker Sonia nu när det är så kallt. Matte har bytt täcke till det stora duntäcket och det är kallt och äckligt att ligga utanför men lite för varmt att ligga under det. Vanligtvis ligger hela hon under täcket men nu får man sticka ut nosen för att svalka av sej lite innan man kryper tillbaka in.

Stora Stockholm

Igår bar det iväg till Älvsjö för att titta på och hångla med mamman, mostern och mormorn till min blivande valp.

Catharina följde med och sov över här kvällen innan så att vi kunde åka tidigt. Blev dock lite för mycket prat och för lite sömn, men det är väl inte någon överraskning när det gäller oss två.

Jättemycket folk på mässan och hundar överallt. Egentligen hade jag kunna lämna Catharina i den gången där akita-montern låg. Hon fick nästan tårar i ögonen när vi var framme och hälsade på den ståtliga akita hanen och den söta tiken. Herre jösses va härliga hundar. Jag och hanen hade en liten privat puss-stund genom staketet.

Träffade Maria, min uppfödare och hon hade tydligen nerver av stål för hon stog och pratade med oss medan hon stog inne i ringen och visade upp Yoyo. Vi stog där och babblade om staffar och uppfödning till hon skulle springa varvet runt med lill-skruttan. Inte nervös för fem öre. Men hon är väl van.

Mamma Ylle var en riktig liten pudding och helt oberörd av alla människor och hundar.

Ylle och syrran Yoyo är lika snygga båda två och jag gillar Yoyos färg, den är läcker.

Men det är ju inte konstigt när man har en sån här snygg och stilig mamma. Garpenborgs Underverk; Vera.

Och här är mamma och systrarna tillsammans när de visar upp det nya regnmodet. Så jäkla söta små grisar alla tre.

Så för att samanfatta det hela så är jag nöjd med dagen och hoppas bara på att Ylle ska börja löpa snart så att hon och pappa Pumba kan få börja jobba på valparna. Då blir det hämtning i april och det skulle vara härligt med en påsk-valp. Jag fick Sonia i april så jag tar det som ett tecken på att Mr Valp kommer att bli lika härlig som hon.

Catharina åkte hem tidigare än jag och Johanna kom istället. Sen gick vi omkring som två häxor och förfasade oss över feta labbar, överstylade pudlar och långhåriga småhundar som snavade på sin egen päls. I smyg så hånade vi också Tv4+ hundcoach och hans schäfer som såg hade en rygg som en brant slalombacke. Ja....vi hånade ju inte hunden utan tyckte att det var ganska tragiskt och sorgligt. Undrar om vi har blivit cyniska eftersom vi har hållit på med omplaceringar för länge eller om vi håller på med omplacering av hundar just för att vi är så cyniska skeptiker?!

Bloggtorka

Har inte hunnit eller haft lust att skriva på ett tag. Vaknade en natt och tänkte: Fan vad sjuk jag är, och sen somnade jag om. Helt ofelbart var jag sjuk när jag vaknade. Skickade Sonia hem till föräldrarna och låg bara och yrade och snorade i sängen.

Tänkte också att jag skulle passa på att sluta röka när jag hade så ont i halsen. Så jag rökte upp 1 1/2 paket som jag hade hemma på en dag och mådde skit efteråt. Men det lönade sej för nu har jag inte rökt på över en vecka. Det är delvis därför jag inte har skrivit här.

Jag brukar sitta framför datorn med ett stort glas saft och röka medan jag skriver. Nu när jag har varit tvungen att sitta och plugga så har suget varit enormt..... Men jag ska verkligen försöka sluta!!!

Annars har jag inte gjort så mycket. Pluggat filosofi, religion och engelska och inget av de har gått speciellt bra. Jag skyller på rökningen ;)

Var ute med H igår och åt middag och tog några glas vin. Jätte trevligt och vi ska gå på bio på torsdag. Äntligen något socialt som inte har ett dugg att göra med hundar.

Nästa helg är det stora Stockholm och jag ser fram emot det jättemycket. Inte bara för att det ska bli spännande att få träffa mamman till min blivande valp, utan också för att Catharina ska ta en minisemester från sin familj och komma och sova över här, så åker vi till Älvsjö tillsammans.

....ja....vad har hänt annars????

Grät som om ögonen skulle falla ur idag när jag såg Jan Brink och Briar rida sitt dressyrprogram i globen. Det är sista tävlings sesongen för Briar nu och hela publiken ställde sig upp och applåderna dånade. Jan såg väldigt rörd ut.

Slutade med att dom kom på tredje plats. Vilken jäkla häst det där är!!!

Grät lika mycket (om inte mer) sista gången Milton och John Whitaker red i Globen och fick stående ovationer. Skulle vilja se det igen.

Target och bakdelskontroll

Vi fastnade lite när det gäller momentet att backa, men det finns ju andra sätt att träna upp bakdelskontrollen på Sonia. Jag började med att shejpa henne så att hon hade båda framtassarna på en bok. Sedan befäste jag att hon skulle stå kvar och stå stadigt. Sen va det dax för själva bakdelen att börja röra sej.
I början gick det mindre bra och Sonia blev frustrerad. Hon klampade emot mej som en arg tjur och råmade rakt ut i irritation. Men bara hon lyfte lite på ena bakbenet så kom framstegen ramlade med superfart. Om jag inte håller mej helt stilla utan går runt lite grann så kan hon faktiskt flytta bakdelen runt ett halvt varv utan att gå ner med framtassarna. SUPER!!!!

Target-träningen går så bra att man kan tro att Sonia har varit klicker-klok hela livet. Hon kan nu dutta med tassen på en target eller dutta med nosen. Det har hjälpt även när hon ska avlämna leksak i handen. Hon vill ju så gärna stoltsera med den och ha den för sej själv. Ingen naturlig samarbetsvilja där inte.

Har övertalat Mathias som har fått hem en liten valpis att komma och träffa mej och Sonia. Tänkte att det kunde ju vara bra att försäkra sej om att Grisen verkligen gillar valpar även om hon har fått en massa kullar i Rumänien. Vem vet, hon kanske är jättetrött på dom och bara vill spy när dom kommer rultande eller så kanske hon är jätte mammig. Men det kan ju vara bra att kolla av läget innan jag "beställer" hem en valp i vår.

Annars så händer det nog inte så mycket just nu. Skriver och knåpar på mitt arbete om kristendomens syn på kvinnliga präster och när jag tappar musten så försöker jag ta itu med min essay på engelska om legaliseringen av droger. Där emellan ringer jag en massa intresseanmälningar och fixar hysteriskt med hembesök, hämtning av hundar och letande efter jourhem.
En tjej i föreningen tyckte nog lite synd om mej för hon föreslog att jag skulle ta och träffa hennes kusin som är singel och tydligen mycket charmig och rolig. Tyckte att det var mycket generöst av henne även om man får passa sej lite. Hennes kusin är polis och jag brukar ju ha foten i munnen och kalla dom för snutar vilket inte brukar uppskattas. Vi får se hur det blir.... Just nu känner jag att jag inte hinner med nått alls förrutom det som måste göras. Att gå på en date kräver ju att man rakar sej, plockar ögonbryn och piffar till sej i största allmänhet. Men jag får väl ta mej tid. Tycker att jag förtjänar att gå ut och ha lite roligt.

Älskade Billy

Jag åkte då iväg till Billys nya hem med fjärilar i magen och stor förväntan. Tänk om han bara skulle bli ledsen att jag kom, tänk om han inte ville se mej, tänk om han blev osäker och trodde att jag skulle komma och hämta honom......

Ja tankarna snurrade runt men jag tog mej dit i alla fall.

Matte och Billy stog och väntade vid bussen när jag kom. Han såg så himla fin ut och jag kände hur det snörpte lite i hjärtetrakterna. Han kände inte igen mej först och såg bara allmänt frågade ut, men när jag lockade lite på honom så blev han tokig av glädje. Här skulle det pussas ordentligt tyckte han och skuttade upp i mitt knä. Snörvlade lite av lycka och ögonen tårades....

När vi gick hemåt höll han sej bredvid mej och delade ut små pussar på min hand.

Det kändes i alla fall verkligen som att han hade kommit hem nu och att han tyckte mycket om sin nya matte.

Med mej var det värre. Jag satt och ville ta med honom hem på stört, men när man blir bjuden på goda smörgåsar och gott te så är det inte god ton att sno med sej värdfolkets hundar hem.

Skulle ta lite kort men kameran dog när jag hade knäppt två stycken.

Hoppas man ser hur smal och fin han har blivit i alla fall.
Möten med andra hundar går bättre och bättre och han reagerar nu bara på schäfrar och dobbisar. Rottisar kan han skälla lite på ibland men det går också framåt. Han kändes väldigt lugn och trygg och det märks att matte avgudar honom.
Min lilla lurv-pelle, vad jag har saknat honom!!!!!!!
Dom föjde mej till bussen igen och Billy trodde att han skulle få följa med. Han försökte kliva efter mej men matte halade tillbaka honom. Fick lite tårar i ögonen då också. Gud va jag är blödig men den där hunden ligger mej varmt om hjärtat.

Framgång och födelsedag

Igår fyllde Sonia 6 år och vi firade det med köttbulls, kalkon och mjukost med baconbitar-tårta. Sonia slafsade i sej och var förtjust. Vi åkte också och klickertränade med en kompis och hennes hund.
Sonia har den sista veckan börjat förstå klickerträningens glädje, och går allt som oftast och hämtar klickern till mej samtidigt som hon morrar glatt. De första gångerna blev jag så glad över att hon tyckte det var roligt att jag gav med mej, men nu får jag nog ta det lite lugnt så att hon inte kommer och kräver träning varje gång hon har lite tråkigt.

Vi har ju haft lite problem med att få till ett snyggt ställande i framförmappen och har därför inte jobbat vidare på att backa. Tänkte ju att det var bra om vi började mej utgångspositionen först och sen fortsatte vidare. Men igår blev det några backningar i alla fall. Hon är så jäkla duktig och tycker att det är så kul.
Jag var jättetaggad efteråt och inspirationen flödade.....men klumpig som jag är så tappade jag klickern efter vi hade tränat. Så den ligger nog ute nånstans på årstafältet nu. Ska ta mej i kragen och köpa en ny i veckan.

På fredag ska jag åka ut till Saltsjö-Boo och hälsa på Billy, min gamla jouris. Han har varit i sitt nya hem i ca 2 månader nu så det är äntligen dax att få se honom igen. Ville inte åka dit för tidigt och förvirra den lilla stackaren. Kommer antagligen börja gråta och vara allmänt fjantig när jag ser honom. Jag har ju saknat den lilla killen så otroligt mycket även om det känns bra att bara ha Grisen. Ska ta med kameran och ta lite kort.