Jävla SJ

I lördags kväll åkte jag till Centralen för att hämta Lacey som hade kommit från Sundsvall. J hade åkt och hämtat henne. Det var meningen att jag skulle ha henne sovandes hos mej och sen skulle vi åka ner till Gbg på söndags morgonen. Det blev inte så..... för J hade kärat ner sej så oerhört i det lilla pyret och stog på Centralen med ångest och funderade på att adoptera henne. Det slutade alltså med att hon tog med Lacey hem över natten och sen möttes vi upp på Centralen igen dagen efter. J grät när hon skulle lämna över hunden så det finns väl en möjlighet att hon åker ner till jourhemmet i Gbg och hämtar hem henne igen.

Tågen åkte iväg på utsatt tid och Lacey var jätteduktig. Hon la sej ner och vilade, men reste sej ibland och hade lite svårt att komma till ro. Inga olyckor på tåget, varken nummer 1 eller nummer 2.
När vi hade åkt en bit så sa dom i högtalarna att det var fel på ett hjul. - Men vi åker vidare till nästa station så får vi se hur det går, sa dom käckt.
Jaha, det kändes ju spännande. På varje stopp vi gjorde så undersökte dom hjulet och beslöt varje gång att vi kunde åka vidare till nästa station. Vi blev bara mer och mer försenade och kunde inte heller hålla full fart av säkerhetsskäl. Jag började bli lite orolig för att jag inte skulle hinna vara hos jourhemmet så länge. Mitt mellanstopp var på 4 timmar innan jag skulle åka tillbaka till Stockholm.
När vi kom till det sista stoppet innan Gbg, Alingsås, så sa dom plötsligt att nu fick vi minsann kliva av och vänta till det kom bussar eller nått annat tåg som kunde åka vidare. Hjulet var nu helt trasigt. Så jag klev av med Lacey och ringde jourhemmet som satte full fart på bilen och åkte till Alingsås och hämtade mej istället för Gbg.
Det regnade och var svinkallt. Tur att Lacey hade så mycket päls, om det hade varit Sonia så hade hon nog dött av kylan.

När jourhemmet kom så var det bara att kliva in i bilen och få skjuts till Gbg och kliva på tåget hem igen. Blev så himla besviken eftersom jag har sett fram emot att få träffa deras hundar i 1 1/2 år nu. Speciellt deras gammel-staffe som är 14 nu.

Satt och tjurade hela tågresan hem blängde på killen som satt bredvid. Han satt med benen som att han snart skulle föda barn och snorade och snörvlade hela resan. Försökte plugga lite också men eftersom min läsning handlade om den katolska kyrkans argument till varför det inte ska finnas kvinnliga präster så gjorde det inte mitt humör bättre.
Känner mej fortfarande sur och ledsen när jag tänker på resan och vad jag missade.

"Tack, jag sitter bra här!!!"

De senaste dagarna har jag slitit med att försöka få fram ett bra ställande i framförmappen. Sonia har jättefin fokus och är verkligen motiverad men det har varit svårt att få till det. Hon vill så gärna sätta sej på rumpan och när hon har satt sej ner så händer inget alls utan det blir bara den här jäkla stirr-tävlingen mellan oss.
Jag vet ju att jag måste få henne att stå stadigt innan jag kan lära henne att backa och nu får jag verkligen sota för att jag har låtit henne sitta ner i alla situationer. Innan hon ska komma in genom dörren, innan vi tar på halsbandet och ska gå ut, när det kommer en annan hund ska hon sätta sej bakom mej, när jag står och pratar med nån som vi möter ute.......osv osv. Inte så konstigt att hon gärna tar till den positionen jämt. Nu blir det inga fler belöningar när hon sätter sej ner.

Ikväll kommer en lite vovve hit som jag ska åka ner till Göteborg med imorgon. Hon ska till Sonias gamla jourhem så det ska bli jättkul att få träffa dom igen. Familjen har kanske Sveriges charmigaste staff-hane så det ska bli ett stort pusskalas när jag kommer ner dit.
Så hela dagen i morgon ska jag tillbringa på ett tåg. Ska ta med mej pluggböcker och hundböcker och så får jag tid till att planera hur jag ska lägga upp Sonias träning på bästa sätt.

Jag har tänkt att Sonia ska få köra lite uppletande så det håller vi på och lägger grunden till nu. Inte för att tävla eftersom hon inte får komma upp i dom hastigheterna men bara för att det är kul...och nyttigt. Nu håller vi på med att jobba upp samarbetet mellan mej och Sonia när det gäller leksaker. Hon vill gärna springa och hämta dom och sen sätter hon full fart in till mej. Men alldeles innan hon kommer in med leksaken så bytar hon håll och kutar förbi mej med triumferande min, typ "Titta vad jag har som inte du har!!!!".
Fick ett tips av en bekant som tyckte att jag skulle ha två leksaker med mej ut. Slänga iväg den ena och om Sonia inte kommer tillbaka med den så skulle jag hiva upp den andra och ha JÄTTEKUL med den själv. Om hon då kommer in med den andra och lämnar den så slänger jag iväg den andra leksaken som jag höll på med och fortsätta så.
Vi gjorde det idag med resultatet att Sonia kom in och lämnade över leksaken till mej varje gång i sin förväntan att få leka med den andra saken som jag höll i.

Hoppas att det kommer att gå bra på tåget imorgon. Att åka med en helt främmande hund kan ju bli ett äventyr men jag hoppas att hon är ganska cool och inte river tågkupén.

....och ännu tröttare

Har suttit i telefon hela dagen och försökt pussla ihop med jourhem och adoptioner till vovvarna som kommer på måndag. Har fixat det mesta men en hund är kvar som behöver jourhem/hem. Får ordna med det imorgon för nu är jag helt slut.
Klämde in ett roligt samtal också med "min" uppfödare. Hon har skickat en dvd till mej med Mht på Ulla så jag ser fram emot det. Ska till stora stockholm i december och träffa henne, några av hennes valpar och hennes syskon. Ser fram emot det. Tror att jag nästan helt har bestämt mej för att det blir en valp från den här kullen.
Skriver ut mer info när jag har bestämt mej till 150 %.
Det blir min första valp så jag är jätte spänd och nervös redan även om det inte kommer att hända nått på länge. Parningen är ju inte ens gjord än så man vet ju inte om hon kommer att gå tom eller inte eller hur många valpar det blir.
Hela pappans kull är i alla fall friröntgade vilket ju är mycket ovanligt när det gäller staffar.
Imorgon har jag lovat att hjälpa till lite på en loppis på Mariatorget. Får nog lämna plånboken hemma så att inte jag köper en massa grejer när det egentligen är meningen att jag ska sälja till andra.

Trött

Är så där skönt trött som man kan bli när man känner att man har uträttat något. Har tränat Sonia hemma idag och vi körde lite target. Tycker att hon blir roligare och roligare att jobba med. Nu kan hon faktiskt göra lite saker och inte bara sitta och ha stirr-tävling med mej och vänta på att jag ska klicka någon gång. I början såg jag hur hon efter ett tag, sjöd av frustration. Hon satt och stirrade stint på mej och såg ut att tänka: Klicka då! Klicka då för helvete!!!!!
Nu kan hon röra lite på sej så att matte faktiskt kan få tillfälle att klicka för något beteende.

Sen drog vi ut i skogen och gick i 1 1/2 timme. Sonia har mått så bra på sista tiden att jag tyckte att hon skulle klara det. Och visst gjorde hon det. Med bravur! Hon ville till och med gå längre men då sa jag stopp. Det blev lite ofrivilligt badande också så jag drog hem henne för jag vill inte att hon ska bli kall. Hon klev ut på en liten tuva i sjön och eftersom den tydligen höll så fick hon väl för sej att hon hädanefter kunde gå på vatten. Hon promenerade bara rätt ut på vattnet och blev mycket häpen när hon märkte att hon plumsade i.

Har också suttit och jobbat undan en massa för HuH och ringt samtal som en dåre. Har pratat med en uppfödare som evetuellt kommer att bli "min" uppfödare. Hon planerar en kull som blir klar att hämtas i april nästa år. Har sett bilder på mamman och pappan och även MH på mamman som fanns på band. Har inte bestämt mej 100% än men det lutar åt att det blir en valpis till våren. Spännande att få vara med från början i så fall.

Känner i alla fall att jag har presterat en hel del idag så nu ska jag bara diska och sen förtjänar jag en lugn myskväll framför tv:n med Grisen och en hemgjord potatisgratäng.....

Blodad tand

Har just nu en sån där period då jag känner mej extremt träningssugen. Finns så himla mycket kul som man kan träna. Är bara lite ledsen för att jag och Sonia inte kan prova på sök men det får bli med nästa hund istället.
Håller just nu på med target-träning och lite shaping av diverse konster. Tror att det är svårast för mej eftersom jag hela tiden har hjälpt Sonia och nu ska jag inte göra någonting. Hon bjuder ju inte på så många beteenden i och med att hon har fått så mycket hjälp tidigare. Matte får ta och skärpa sej lite så kommer hon säkert att bjuda på fler och fler beteenden så småning om.
Har inte riktigt tagit tag i det här med personspår igen efter att hon bakspårade men det ska vi göra samt prova på blodspår. Jag får fan ta och komma över mitt äckel för rådjursskankar och klövar och ge mej ut och köra.
Ska börja med lite bakdelskontroll också för att jag har hört att det är bra för musklerna, och som bekant så behöver ju Grisen alla muskler hon bara kan få i sin lilla bakdel. Ska bara försöka shapa in "backa" först så ska vi sätta igång sen med klossträning och annat kul.

Kan avslöja att jag också går i valptankar!!!!!
Funderar lite om det kanske blir till våren eller sommaren. Är bara i valet och kvalet när det gäller vilken ras det ska bli. Har tidigare tänkt mej en Am. staff men nu lutar det mer åt en staffe. Om någon vet en bra kennel som har lite mer högställda och atletiska staffar, som är noga med HD/AD status på sina avelsdjur och som får fram goa och trevliga staffar som gillar att arbeta så är jag glad för tips. Spelar ingen roll var i Sverige uppfödarna finns. Jag vill bara att det ska bli RÄTT så jag är villig att åka en bit om det krävs.
Var lite intresserad av andra raser ett tag men slog det snabbt ur hågen eftersom ett liv utan staffar och bullar är ointressant att leva. Kanske det blir en liten nätt rottistik i framtiden men just nu är det bara de charmiga, envisa, och underbara smågrisarna som gäller.

Jättefin dag

Har varit underbart väder idag och jag och Grisen gick en härlig promenad som började med en massa lek och bus och avslutades med ett spår.
Hon är så söt min lilla skrutta. Slutar aldrig förvåna mej över hur det kan suga till i magen och hjärtat av kärlek när jag tittar på henne.

Konstigt nog så gick det helt fel när jag släppte henne på spåret. Hon började bakspåra.....första gången hon gör det. Jag la ett till spår bara för att kolla och släppte på henne ganska tidigt, och visst gjorde hon om samma sak igen. Ska sätta mej ner och gnugga geniknölarna nu för att tänka ut nått sätt att få henne att sluta med det.

Hon var ganska nöjd med sej själv i alla fall och just nu ligger hon hopkrupen på mattan som en liten trött bulle.

Jobbig helg

Tycker att det är så lite påfrestande att ha en ny hund i huset. Man kan inte lita på hunden och Sonia tillsammans, man måste jämt kolla så att dom inte bråkar eller att hunden bajsar eller kissar på nån matta. Man har inte hittat nån rutin på promenaderna så allt blir bara ett jäkla slitande och dragande från alla håll och kanter. Det kanske bara är jag som tycker att det är jobbigt och jag har ju i så fall engagerat mej i fel sak, men det känns inte som att jag vill hoppa och skutta av skratt alla gånger.
Bandit är inte det minsta koppeltränad så han far hit och dit som en liten rabiat vante i kopplet och tittar klagande på mej när det tar emot i andra änden. Han ser mej uppenbarligen som ett jobbigt ankare i andra änden av snöret.
Han har i alla fall redan fäst sej vid Sonia (som inte kunde bry sej mindre om honom) och kissar där hon kissar för att visa att han minsann är tillsammans med den här bönan. För henne är han luft. En obetydlig varelse som matte har släpat hem. Hon går rakt över honom och knuffar undan honom om han står ivägen som om han inte alls fanns där. Han svarar med oerhörd beundrar för hennes oartigheter.


Idag flyttar han i alla fall vidare till en ny jourfamilj. Han kan inte vara ensam ännu så det är ett himla meck för mej i och med att jag är ensam. Gå och handla är omöjligt och att gå iväg på möten är det samma. Gräver i skåpen och frysen för att hitta gamla grejer som jag kan äta. Som tur är har jag i alla fall hundmat och medicin till Sonia som räcker.
Känns trist att han flyttar men skönt på samma gång. Är inte van vid att vara så begänsad så att jag inte kan gå ut i 10 minuter.
Hoppas nu att allt går bra. Har märkt att han är lite blyg och reserverad för nya människor så jag hoppas att det nya jourhemmet förstår det och lämnar honom lite i fred till en början.
På plus-sidan så kommer Grisen ännu en gång att bli överlycklig när hon märker att hon är ensam igen. Nästa hund jag tar hem får faktiskt vara en större lite macho hane så att hon blir nöjd och glad. ;)